Filed under: Lärfrågor tung räddning
Lärfrågor tungräddning
Vad finns det för metoder för räddningsinsats med tunga fordon och tåg?
Vid olyckor med buss, lastbilar och tåg är det passagerarantalet, ytor och vikter som skiljer sig från de ”normala” olyckorna. Vid olyckor med tåg är det också viktigt att begära trafikstopp och räddningsfrånkoppling.
Det gäller att känna till hur fordonen är konstruerade, stål eller aluminium, gamla eller nya konstruktioner. Veta hur man stabiliserar, säkrar mot brand, nödstoppar en motor och skapar tillträde till de skadade. Hur man utför ett så kallat dellyft, med luftkuddar och stöttor.
Vad finns det för metoder för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom eller miljö?
MSB har tagit fram ett utbildningspaket för tungräddning, detta är baserat på de erfarenheterna från olyckor med tunga fordon. I den utbildningen finns avsnitt som stabilisering, avlasta med kilar och cribbingblock. Blockering av hjul vid dellyft är också en viktig del i att mildra och förhindra skador.
Numera finns det ett så kallat ”crash card” dvs information om fordonets konstruktion, krockkuddar, tryckladdningar och bärande balkar osv. Detta skickas via gprs och är värdefull information för insatspersonal.
Banverket har tagit fram insatskort för de vanligaste tågtyperna, de nås via RIB:en. Det är värdefull information om tex var det finns nödöppning till dörrar, var bränsletankarna är placerade osv.
Vad finns det för risker vid räddningsinsatser med tunga fordon, och hur avläser man dessa?
Vid olyckor med tåg som är elektrifierade finns det stora risker om det inte gjorts räddningsfrånkoppling och skyddsjordning. Emellan dessa moment skall det göra en spänningsprovning av kontaktledningen.
En generell risk vid tunga fordon är att många arbeten görs en bit ovan mark med stegar och plattformar, med risk att falla. Det är dessutom fler tunga moment tex en lastbilsdörr väger ca 90 kilo. För att minimera dessa risker krävs det att man över in rätta arbetsmetoder och tillhandahåller erforderlig utrustning för den specifika uppgiften.
Hur ser konstruktionen ut för tunga fordon?
På lastbilar av äldre modell är konstruktionen med defrosterbalk och vertikalbalkar, vilket är viktigt att känna till när man skall klippa och frigöra en skadad person. Vid olyckor med bussar gäller det att känna till om det är stål eller aluminium kaross. Detta för att kunna stabilisera på rätt ställe (stöttor och cribbingblocks)
Källa: MSB:s resursen på cursnet.
Filed under: Skydd mot olyckor, termin 4
Jag har intervjuat Ann-Sofie Jakobsson, hon är brandingenjör på räddningstjänsten västra Blekinge. Ann-Sofie är en av två brandingenjörer som utreder olyckor. Hon berättar att enligt lag 2003:778 om skydd mot olyckor 3 kap. 10 §, ska kommunerna se till att olyckor undersöks i skälig omfattning. Detta för att klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Hon säger att kommunen har gett räddningstjänsten den uppgiften.
Det är också viktigt att skilja på de två utredningarna. Insatsutredning görs normalt via insatsrapporten och det brukar vara tillräcklig information i den. Resultatet av insatsutredningen går till en operativgrupp inom räddningstjänsten västra Blekinge. Den gruppen analyserar resultatet och det utmynnar i åtgärder som utbildning, utrustning eller nytt arbetssätt. Ett exempel på detta är att det har satsats på mer dimmspik för att bekämpa vindbränder på ett effektivare sätt.
För att räddningstjänsten ska göra en fördjupad olycksutredning skall något av följande kriterier uppfyllas:
-Dödsolyckor
-Händelser på riskobjekt (2 kap. 4 §)
-Farligt godsolyckor
-Bränder där:
Någon skadats
Branden spritt sig från startföremålet
Brandförloppet eller orsaken anses vara av särskilt intresse
-Om behovet i övrigt är påkallat
Vid en fördjupad undersökning beskrivs följande information:
Områdesspecifik information
Händelseförlopp
Räddningstjänstens insats
Orsaker:
Direkta orsaker
Bakomliggande orsaker
Övergripande orsaker
Till detta kommer slutsats, åtgärdsförslag och erfarenhetsåterföring.
Ett exempel på erfarenhetsåterföring är att vid en brand på ett företagskontor var det ett element som var brandorsak. Efter olycksutredningen som fastställde problemet, återkallades alla element av en viss modell.
År 2008 gjordes det 32 stycken olycksutredningar på räddningstjänsten västra Blekinge, snittet i riket var 2.
Filed under: Skydd mot olyckor, termin 4
Det här med att skriva av sig kan kanske funka för somliga, men inte för mig. Eftersom jag jobbat ett tag i räddningstjänst har det varit en hel del situationer som har bearbetats efter en insats. Det har varit både kamratsamtal och debrifing. Jag tycker kamratsamtal funkar mycket bra. Vid ett sådant sitter gruppen samlad efter insatsen och ventilerar vad som hänt och hur insatsen gick. Hittils har det funkat för mig, men det kanske inte är en universallösning.
Lärfrågor taktik och ledning
Vilka olika ledningsformer finns det och hur fungerar de?
Räddningschefen är räddningsledare i en kommun, dock kan han eller hon delegera uppgiften till någon i organisationen som har erforderlig kompetens. Det övergripande ansvaret kan inte räddningschefen delegera.
”Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område, skall länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som skall leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det”
Behörighet att vara räddningsledare i kommunal
räddningstjänst
3 § Behörig att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst är den
som
1. har genomgått Statens räddningsverks vidareutbildning i
räddningstjänst kurs A med godkänt resultat, eller
2. har avlagt brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen
(1993:100) och har genomgått Statens räddningsverks
påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer med
godkänt resultat.
Räddningstjänsten Västra Blekinge har följande ledningsform:
Räddningschef i beredskap (RCB). Denna funktion arbetar både strategiskt och operativt. Behörighetskrav för denna funktion är brandingenjör med MSB:s påbyggnadsutbildning för räddningstjänst.
Insatsledare (IL). Denna funktion arbetar operativ. Behörighetskrav för denna funktion är brandmästarexamen eller räddningsledning B. Denna funktion larmas automatiskt vid larm som är nivå 10 eller större. Vid larm beger sig insatsledaren till platsen med egen bil. Denna funktion leder större insatser och är framför allt ett bra stöd till deltidsbefäl.
Styrkeledare. Denna funktion arbetar operativt vid alla larm. Behörighetskrav för denna funktion är lägst Brandförman deltid eller räddningsledning A. Funktionen åker med styrkan vid utryckning.
Finns det och hur fungerar samverkan mellan olika organisationer?
”Vid de allra flesta räddningsinsatser är förmågan att samverka eller samordna resurser avgörande för slutresultatet”
Vid en olycka samverkar räddningstjänst, polis och ambulans. Det finns ingen funktion som ”äger” en olycka, det är samverkan som gäller för att nå ett bra resultat. De tre ovan nämnda är de som oftast samverkar vid en olycka. Räddningstjänsten samverkar vid behov med mer funktioner eller organisationer, MSB, Länsstyrelsen, försvarsmakten, SMHI, SOS alarm, radio och tv.
Vid en stor olycka som behöver förstärkt ledning samverkar räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare. Dessa funktioner har ledningsfunktioner både uppåt och neråt i organisationen. Räddningsledaren har räddningschef i beredskap som sin förstärkning upp i organisationen, polisinsatschefen har ett inre befäl och sjukvårdsledaren har tjänsteman i beredskap.
Räddningsledaren kontaktar RCB vid behov i frågor om förstärkning i både material, personal och support. Sjukvårdsledaren kontaktar TIB:en i frågor kring vilket sjukhus patienterna skall skickas till.
Källa: Räddningstjänst i samverkan, Kristina Hasslevall, 2008
Vilka taktiska grundinriktningar finns och hur fungerar de?
De taktiska grundinriktningar räddningsledaren har initialt vid en insats är:
• Livräddning
• Tillintetgöra skadekällan
• Begränsa skadan
• Fördröja skadeutvecklingen
Vid en insats där det finns misstanke om att människor är i fara, använder man sig av begreppet livräddning. Ett begrepp som alla i insatsen skall förstå innebörden av. Vid livräddning läggs andra problem vid sidan för att enbart koncentrera sig på livräddningsmomentet. Dock måste säkerheten för personalen beaktas hela tiden.
Tillintetgöra skadekällan är att räddningstjänsten bestämmer sig för att släcka en brand eller täta en tank som läcker. Detta beslut grundar sig i att resurserna för insatsen är tillräckliga på plats.
Begränsa skadan, gör räddningstjänsten om branden är så omfattande att det är försent att rädda objektet som brinner. Vid det scenariot kan räddningstjänsten begränsa skadan genom att skydda närliggande objekt.
Fördröja skadeutvecklingen görs om man genom brist på resurser inte kan släcka branden direkt. Detta kan uppstå vid tex vattenbrist.
Hur fungerar kommunikationen, vilka vägar måste man gå?
En räddningsledare har flera olika kommunikationssätt vid en olycka. För att kommunicera med den egna enheten använder han rökdykarradio, mest för att lyssna av. För att kommunicera med andra enheter, SOS alarm, polis och ambulans används telefon och analog radio. Den analoga radion kommer på sikt att bytas ut till ett nytt digitalt radiosystem. Rakel som står för radiokommunikation för effektiv ledning.
Källa: Räddningstjänst i samverkan, Kristina Hasslevall, 2008
Lärfrågor Skogsbrand, Boris Olsson
1. Olika metoder att släcka på?
Vid skogsbrand finns det två metoder vid släckning, den torra och den blöta metoden. Den vilken metod man använder beror på vilken brand det rör sig om, markbrand, låg löpbrand, hög löpbrand eller toppbrand. Det beror också på topografin alltså vilken terräng det rör sig om. Tillgång till vatten är kanske den största anledningen för val av metod.
Den torra metoden används som sagt när det finns dålig tillgång till vatten. Det går ut på att man reducerar bränsletillgången vid ett lämpligt ställe framför branden. Det kan vara vid en naturlig begränsningslinje typ, stig, timmerväg eller liknande. Man tar bort bränslet på ytan med hjälp av yxa, spade, kratta. Eller så bränner man en begränsningslinje genom att anlägga en brand så att skogsbranden självslocknar när den når dit.
Den torra metoden bygger på att reducera mängden bränsle, vare sig om det är en markbrand eller låg löpbrand. I dessa fall skrapar man bort bränslet från ytan. När det gäller hög löpbrand hugger man ner buskar och sly samt sågar ner grenar som hänger ner från träden, för att skogsbranden inte ska utveckla sig till en toppbrand. Vid en toppbrand gäller det att hugga en brandgata som är rejält tilltagen för att hindra dess framfart.
Den våta metoden går ut på att minska eller släcka skogsbranden med vatten, vid de båda metoderna delar man in branden i olika delar för att alla ska känna till vilken del av branden man pratar om. Skogsbrandens delar är, Rygg, höger och vänster flank, höger och vänster flygel samt front. Vid släckning försöker man att arbeta med vinden i ryggen.
Beroende på brandens storlek, topografin och väderlek om man ska göra en direkt eller indirekt släckning. Är det en liten skogsbrand går man kanske på en direkt släckning framme vid fronten. Eller omringar man branden och bygger upp ett slangsystem så man har tillgång till släckvatten runt hela brandområdet.
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003, s 58-76
2. Vilka svårigheter kan uppkomma?
Det finns ett antal svårigheter och risker vid en skogsbrand. Det kan vara sådan terräng att det är svårt att nå fram till brandområdet för de bekämpande enheterna. Branden kan snabbt ändra karaktär om vinden tilltar eller ändrar riktning. Det kan bildas så kallade flygbränder som bildar nya skogsbränder.
De risker som föreligger personal vid en skogsbrand är bland annat följande, Personalen hinner inte vätska upp sig och drabbas av värmepåverkan, personalen kan stängas in i brandområdet, Träd som är brandangripna kan falla över personal, Risker vid arbete nära kraftledningar och vid nedfallen ledning. Brandröken är farlig för personalen och vid helikopterhjälp vid släckning finns risker vid själva vattenbombningen och när man närmar sig en helikopter på land (rotorbladen).
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003, s 97-103
3. Vilka blir inblandade? Vem leder? Ansvariga?
Det finns brandflyg som patrullerar ett visst område från luften, för att i ett tidigt skede upptäcka en skogsbrand. De finansieras av staten och flygningen sköter lokala flygklubbar.
Vid en skogsbrand är det räddningstjänsten leder insatsen. Den lokala räddningstjänsten har ett antal resurser att tillgå vid en större insats. Den kan kalla på förstärkning från andra räddningstjänster, försvarsmakten och civilpliktiga. Helikopter kan begäras av ARCC via SOS för vattenbombning eller rekognosering.
Polis sköter trafikdirigering, avspärrning och utrymning. SMHI kan ta fram lokala väderleksprognoser. Skogsbolagen kan ställa upp med maskiner och personal för brandgator samt för att ta fram aktuella kartor över området. Från vägverket, åkerier och lantbrukare kan tankbilar och gödseltankar rekvireras för att vattenbegjuta brandgator och vattentransporter.
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003, s 116-118
4. Resurser i Sverige?
MSB har skogsbrandsdepåer utplacerade på 14 ställen i Sverige. Vad depåerna innehåller ser du här. Dessutom finns det material vid MSB:s skolor, Sandö och Revinge som kan rekvireras genom MSB:s tjänsteman i beredslap (TIB). Det finns även ett modulsystem för transport med helikopter. Sverige kan även begära hjälp från EU om flygplansvattenbombning, detta görs också via tjänsteman i beredskap. Helikopterhjälp finns hos försvaret, polisen och privata företag.
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003, s 119
5. Olika sorters skogsbränder?
Det finns 4 typer av skogsbrand, låg löpbrand, torvbrand, hög löpbrand och toppbrand.
Vid låg löpbrand, som är den vanligast förekommande, brinner markvegetationen, i död vegetation och låga buskar. Spridningshastigheten är cirka 0-10 meter i minuten.
Vid torvbrand det är brand som gått ner i marken. Den sprids via rötter och död vegetation och kan gå djupt beroende på hur djupt ner det finns bränsle. En torvbrand kan pågå mycket länge och blossa upp efter lång tid i marken.
Hög löpbrand sker i markvegetationen, i lägre grenar och trädtoppar. Skillnaden från en toppbrand är att brandspridningen sker från marken. Spridningshastigheten är cirka 10-20 meter i minuten.
Toppbrand sprider sig från topp till topp. Förutsättningar för en toppbrand är att det råder stark vind, kort avstånd mellan trädtopparna och att det finns kontinuerligt med bränsle från marken upp till trädtopparna. Spridningshastigheten är cirka 20-50 meter i minuten.
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003, s 49-53
6. Konsekvenser på miljö?
En kontrollerad skogsbrand behöver inte vara negativ för miljön, det finns djur och växter som drar nytta av en skogsbrand. För räddningstjänstens del gäller det att tänka på miljön vid släckning. Vid ett tidigt skede av branden skall räddningstjänsten rekognosera platsen för att släcka branden på lämpligast sätt. Vid reken ser man också om det finns lämpliga begränsningsplatser eller naturliga brandbarriärer. Man kan tillämpa skyddsavbränning för att minska de mekaniska skadorna i naturen.
När man tar ut vatten ur en sjö skall räddningstjänsten vara uppmärksam på om vatten nivån sjunker. Då djurlivet kan påverkas negativt vid en sänkning av vattennivån. Räddningstjänsten ska försöka ha ett andra vattenalternativ om det finns risk för stor vattenåtgång.
Att använda skum som släckmedel vid en skogsbrand skall räddningstjänsten undvika. Skumvätskeinblandning kan ha en negativ inverkan på både djur och växter, även i mycket liten inblandning.
Vid skogsbrand och eftersläckning bör endast de träd som innebär en risk fällas. Ett brandskadat träd är viktigt för djurlivet, framförallt fåglar.
Källa: Skogsbrandssläckning, Räddningsverket, Rickard Hansen, 2003,
Lärfrågor oljeskadeskydd
Vilka lagar gäller vid ett oljeutsläpp?
Nationellt finns det flera lagar som kan gälla vid ett oljeutsläpp. Till dessa kommer det ett antal internationella regler och konventioner som reglerar sjöfart, oljetrafik och skydd för den marina miljön. De viktigaste nationella lagarna är:
• Lagen om skydd mot olyckor, i den reglerar hur räddningstjänsten skall organiseras och vad som är kommunal respektive statlig räddningstjänst.
• Lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenföroreningar från fartyg. Lagen tillämpas vid transport av olja och andra skadliga ämnen. Den reglerar utsläppsförbud i östersjöregionen, vattenföroreningsavgifter. Även krav på fartygskonstruktion och mottagningsanordningar i hamnar.
• Lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss. Den ålägger fartyget ägare ansvar för oljeskador från sådant fartyg som transporterar olja i bulk, oavsett vilken som orsakat skadan.
• Lagen (1973:1199) om ersättning från internationella oljeskadefonden. Den syftar till att täcka kostnader som inte fartygets ägare står för vid ett oljeutsläpp. Ersättning utgår inte om det är ett okänt fartyg eller till stater som inte är parter i internationella fondkonventionen.
Utöver ovan nämnda lagar finns det fler lagar som kan hävdas vid ett oljeutsläpp.
• Miljöskyddslagen
• Naturvårdslagen
• Lagen om kontinentalsockeln
• Renhållningslagen
• Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten
• Lagen om hushållning med naturresurser.
• Lagen om ekonomisk zon.
Källa: Det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2000-talet, 1996, sid16-18
Vem ansvarar för sanering och finansiering efter ett oljeutsläpp?
Det är ägaren av fartyget som är skyldig att svara för kostnad och sanering efter ett olje utsläpp, detta enligt lag 1973:1199. Om ägaren inte kan ställas till svars för utsläppet kan staten både finansiera och sanera oljeutsläppet. Vid ett oljeutsläpp kan man begära bidrag från den internationella oljeskadefonden.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna och i de stora insjöarna inför 2010
Vilka hjälpmedel finns för att kunna sanera?
För att avgränsa, skydda, samla, avleda eller styra ett oljeutsläpp använder man så kallade länsor, dessa finns i olika utförande och storlekar. För att ta upp oljan finns det upptagare, så kallade skimmers. De vanligaste typerna är borst och skivskimmers. Det finns även pumpar som endast suger upp det översta som ligger på ytan. Vid mycket trögflytande olja kan man även använda gripskopa för att ta upp oljan. För att skydda stränder av olika slag innan oljan når dit finns det så kallade stranddukar, de är lämpliga att lägga på avsnitt där det är svårsanerat.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Vilka metoder finns der för att hindra och begränsa skador?
En metod är att öka övervakningen både med flyg och båt, för att förhindra olagliga oljeutsläpp. Detta ansvar ligger på kustbevakningen. Sjöfartsverket ansvarar för ett förbud mot fartyg med enkelskrov i östersjön. Myndigheter och berörda parter skall kontinuerligt öva inför ett oljeutsläpp. Det internationella samarbetet skall förbättras. Oljespridningsmodellen Seatrack skall vidareutvecklas. Transponderteknik såsom AIS=Automatic Identification System är numera vanligt förekommande och ett bra verktyg för att framförallt förhindra en kollision.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Vilka blir konsekvenserna på miljö och djurliv vid ett oljeutsläpp?
Oljan har förödande effekter på både djur och miljön, i korta och långa perspektiv. Det har giftinverkan för levande organismer, fisk och djur. På stränder och grundområden kvarstår effekterna mycket längre än i öppet vatten.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Vilka risker finns vid oljetransporter?
De risker som föreligger är framförallt grundstötning och kollision. Bränder kan också uppstå men är mer sällsynta. Risker finns även vid lossning och lastning. Även terrorhandlingar klassas som en risk.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Hur görs prioriteringar vid oljepåslag?
I förstahand försöker oljeutsläppet begränsas på fartyget, via tätning eller läktring/överpumpning. I andra hand begränsas utsläppet runt fartyget, via länsor. Sedan följer olika åtgärder med länsor och upptagare. Det prioriteras också skyddsvärda öar med rikt fågelliv och strandremsor som är svårsanerade.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Vilka resurser finns för oljesanering?
Sjöräddningen (SSRS) har så kallade sjösläp med länsor. Kustbevakningen kan upptäcka ett utsläpp tidigt på grund av flygspaning och sätta in saneringsåtgärder via deras fartyg. Kustbevakningen uppgraderar i dagarna sin flotta med tre nya fartyg och på så sätt blir effektivare med oljesanering. MSB har fem oljeskyddsdepåer strategiskt utplacerade på fem ställen i sverige, Umeå, Botkyrka, Visby, Vänersborg och Karlskrona. Oljeskyddsdepåerna sköts och drivs av de räddningstjänsterna på respektive ort.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
Hur ser larmplanen ut för oljeutsläpp?
Vid ett oljeutsläpp är det följande myndigheter som blir involverade. Sjöfartsverket. Kustbevakningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Naturvårdsverket. Dessutom engageras kommunal räddningstjänst, sjöräddningen.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna och i de stora insjöarna inför 2010
Tidigare olyckor i Sverige, hur stora var dessa?
1977 skedde ett utsläpp i Stockholms skärgård från oljetankern Tsesis, utsläppet var på ca 1000 ton. 2003 kolliderade det kinesiska fartyget Fu shan Hai med det cypern registrerade fartyget Gdynia utanför skånes sydkust strax norr om Bornholm. Fu shan hai sjönk och läckte ca 40 tusen liter olja.
Källa: http://www.kustbevakningen.se
Oljans egenskaper?
Hur oljan beter sig i vatten och hur den kan styras och samlas upp beror på vilka egenskaper den har. Dess viskositet (hur trögflytande den är) bestämmer vilken utbredning det kommer att bli samt om den är pumpbar. Har den egenskaper att blandas (dispergera) ut i vatten blir den svårare at samla upp. Temperaturen har också avgörande betydelse hur oljans egenskaper kommer att vara.
Källa: Oljeskadeskyddet
utmed de svenska kusterna
och i de stora insjöarna inför 2010
En rapport om hur det gick med min information i klass 4-6 i Gränums skola fredagen 9/10. Klockan 0800 stod jag i klassrummet när, de lite förvånade, eleverna stegade in. När jag hade presenterat mig och min grupps uppgift räckte flera upp sina händer för att få förklara sina upplevelser av strömavbrott. Eleverna var verkligen med på noterna och lyssnade intresserat på min presentation. Själva powerpointen och presentationen gick mycket bra. Ska man vara självkritisk så var det nog lite för många frågor vid enkäten, de kunde svara på alla frågor men det kändes lite tungt. Filmen och broschyren var mycket uppskattad. Det här med att lägga ut filmen på youtube var ett bra beslut, då eleverna kan titta på den när som helst.
Allt kändes mycket bra, material och upplägg funkade som vi i gruppen resonerat om.
//Boris
Nu när man läst in sig i det här med krishantering i olika delar av samhället, förstår man att ledorden vid kriser är förberedelser och samarbete. Jag förstår att det här med planering inför kriser kanske inte är särskilt intressant. Ofta har de personer som skall planera och öva inför kriser fullt upp med deras huvudsakliga syssla. Varför det är mycket viktigt att regering och riksdag visar, med bland annat ny lagstiftning och ersättning för förberedelser, att detta är en mycket viktig åtgärd. Att det finns både ”piska och morot” kommer att bli viktigare i framtiden, då tänker jag på att det kanske inte finns några kristider att relatera till. Än finns det väl kunskap om hur det var under andra världskriget. Vi har stormarna Gudrun och Per i ganska färskt minne. Men efter det kanske det dröjer lång tid innan nästa kris kommer och med det försvinner kanske viljan att engagera sig innan en kris. Därför är det viktigt att det finns en organiserad planering innan en kris.
I lagen, 2006:544, står det att en kommun kan hjälpa en annan om den drabbats av en kris och få skälig ersättning för det. Efter att jag intervjuat Krissamordnaren, för kommunerna Karlshamn, Sölvesborg och Olofström, förstår jag att det samarbetet mellan de kommunerna kommer att gå smidigt i händelse av en kris. Eftersom de tre kommunerna har samma krissamordnare har de samma upplägg och talar ”samma språk” i deras krishantering. Detta medför att de olika funktionerna lätt kan hjälpa och avlasta varandra vid en kris. Ett exempel kan vara den informationsfunktion som kommunerna är ålagda att hålla, kan bli hårt belastad och därför behöva hjälp. Alltså skulle det stått i lagen att kommunera skall samarbeta och öva innan en kris. Detta kanske beror på hur stor kommunen är men samarbete är väl positivt i alla hänseende.
Hur mycket statligt stöd får en kommun för att förbereda sig?
Ekonomisk ersättning
Från och med 2006 är statsbidraget från Krisberedskapsmyndigheten avsett att användas för kommunala åtaganden för höjd beredskap och krishantering. Bidraget skall efter tre år utvärderas.
Om kommunen inte fullföljer sina åtaganden kan Krisberedskapsmyndigheten dra in hela eller delar av stadsbidraget. Fr.o.m. 2009 är det länsstyrelsen som ansvarar för uppföljningen då upp-byggnadsperioden är över.
Bidraget har följande delar;
A/ Ersättning för kvarstående uppgifter med avseende på höjd beredskap.
Ersättning är 50 000 kr per kommun
B/ Grundbelopp för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet.
Ersättning är 250 000 kr per kommun.
C/ Verksamhetsersättning
Ersättning 11.40 kr/kommuninvånare
D/ Startbidrag
Ersättning 2.80 kr/kommuninvånare
Räkna ut vad din kommun får.
//Boris
Hej Stefan!
Min personliga uppfattning av krisarbetet är att det är en viktig del. Krissamordnaren lyfter upp viktiga frågor som kanske inte prioriteras när det inte är kris. Men planerar och övar man inför en kris så blir inte effekterna i krisen så stora. Detsamma gäller för den enskilde människan. Den generationen som växer upp nu är viktig att informera om vad som behöver göras vid en kris, tex. strömavbrott. Detta för att de invaggats i en säkerhet att alltid ha värme, el och vatten. Kontakten med krissamordnaren är bra och blir bättre itakt med skoluppgifterna. I framtiden kommer nog den operativa delen i räddningstjänsten vara mer involverad krisarbetet. Samtidigt som vi missionerar brandkunskap kan vi sprida kunskap om vad vi skall göra inför och under en kris, eller vad tycker ni läsare?
Enligt lagen, 2006:544, om extra ordinära händelser skall varje kommun ta fram en risk och sårbarhetsanalys för fredstid. Denna skall ligga till grund för hur kommunen ska hantera extra ordinära händelser. Hur extra ordinära händelser planeras av kommunen bestäms varja mandatperiod. I de tre kommunerna, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström har man delat in risk och sårbarhetsanalysen i mindre delar för att de ska bli mer konkreta och lätthanterliga. Detta skall mynna ut i en kommunal ledningsplan för extraordinära händelser. Vid en kris ska ledningsplanerna vara uppdelade efter olika händelser. Den kommunala krispärmen är uppdelad i olika flikar, i dessa flikar finns åtgärdsplaner, kontaktregister och informationskanaler. Med detta upplägg blir det ingen tungrodd historia som alla måste sätta sig in i vid en kris, utan en enkel handledning som är lätthanterlig och som ger en bra start i krisarbetet.
Källa: Malin Lind Mattsson (Krissamordnare)
Borisolsson's Blog 